Etiketter

HKK (3) Idrott (7) Laboration (18) Lära att Lära (2) Matte (6) No (27) Robotar (5) SO (7) bild (1) engelska (34) läslogg (2) portfolio (6) svenska (27) tyska (31)
Visar inlägg med etikett Idrott. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Idrott. Visa alla inlägg

onsdag 5 februari 2014

Anorexia

Sjukdomen
Anorexi är en ätstörning som innebär att man bantar så kraftigt att man svälter sig själv. Man tycker att man är tjock även om man väger mindre än andra och man är mycket rädd för att gå upp i vikt och tänker ständigt på vad man ska eller inte ska äta. På medicinskt språk heter sjukdomen anorexia nervosa som betyder ’‘nervös aptitlöshet”. Anorexi är vanligast bland flickor i tonåren och unga kvinnor, men även pojkar och vuxna får anorexi. 

Anorexia är en livsfarlig sjukdom som kan innebära döden. Många vet inte om dess konsekvenser och hur illa det kan gå. Cirka 95% av de anorexi drabbade som läggs in på sjuhus lider av dålig hjärtfrekvens. På grund av dålig hjärtfrekvens, skillnader i antal hjärtslag och upprepade kräkningar, kan hjärtmusklerna skadas. Om detta upprepas kan de bli livshotande skador.
Förutom hjärtproblem har sjukdomen andra hemska konsekvenser som skelletproblem, kroppen kan bli uttorkad som kan leda till njurarna blir skadade, blodtrycket minskar, svimning, utmattning, ångest, allmän svaghet och en väldigt massa andra psykiska problem som kommer vara med de drabbade livet ut. 

De som lider av anorexia mår oftast väldigt dåligt psykiskt. De kan handla om dålig självkänsla, psykosociala problem eller en typ av självskadebeteende. De kan också vara så att det startar med tankar på att bli smal genom att banta eller träna extremt mycket. I början är försöken att gå ner i vikt oftast framgångsrika. Man får beröm och komplimanger av omgivningen och känslan av kontroll över både vikten och livet förstärks. Men tillfredsställelsen blir kortvarig och det är då sjukdomen slår till. Känslan av lycka uteblir då och många kan känna att ännu mer viktminskning är vad som krävs för att man ska må bra, det blir ett behov som man inte kan kontrollera. När man lyckas stå emot impulser att äta och fortsätter gå ner i vikt, dröjer det inte länge förrän kroppen hamnar i ett svälttillstånd. Då har man anorexi.

Mina tankar
Anorexi, så varför drabbas vissa? Det är en fråga som jag själv har funderat länge på, men jag har aldrig hittat något riktigt svar. Det är så många olika faktorer som spelar in och det är väldigt olika från person till person. Jag tror det samhälle vi lever i har en väldigt stor roll på hur tjejer ser på sig själva, de säger att man ”ska” vara smal för att bli lycklig. Vi blir dagligen bombarderade med bilder på smala kroppar och får tips som hur man tillexempel får en ”snygg” bikinikropp. Men vem har egentligen bestämt vad som ska räknas som snyggt och inte snyggt? Är det inte upp till var och en hur de ser på sina egna kroppar? 

Jag tycker att anorexia är något som får för lite uppmärksamhet och informeras alldeles för lite om här i vårt samhälle. Alldeles för många tjejer i alla åldrar går runt med hemska tankar och har inte en aning på dess konsekvenser och vet inte var och hur de ska söka hjälp. Man är kanske inte heller medveten om att man har denna sjukdomen, oftast reagerar din omgivning före du själv. 
Jag är mest orolig över alla småtjejer som ser alla dessa trådsmala modeller och mannekänger i både tidningar, på tv, sociala medier och i vårt samhälle. De måste gå och tro att det är så man ska se ut för att vara lycklig, bara för att tjejerna i tidningarna ser perfekta ut. Jag tror att sjukdomen i stort sätt handlar om att man känner att man aldrig duger till, att man inte accepterar sig själv och är aldrig nöjd med sitt utseende. Man ska ständigt anpassa sig efter hur samhället vill att man ska se ut. Man ska ha smal midja men inte för smal, man ska ha stora bröst men inte för enorma, man ska ha muskler men samtidigt inte för mycket. 

Att banta och vilja gå ner i vikt handlar inte om att sluta äta, det handlar om att göra val som är just rätt för dig och den kropp du lever i. Att ha ett hälsosamt liv handlar om att må bra, just dom orden MÅ BRA. Att träning ska inte vara nått hemskt och något som du inte mår bra för. Det ska vara något kul och du ska alltid njuta av det du gör. Självklart är det bra att ha mål med sin träning men man måste alltid tänka på vad som är bäst för just min kropp, är det något jag mår bra av. 

När jag läser vilka konsekvenser de som har anorexia får, att de tappar hår, får sämre skelett, att musklerna blir svagare och att kroppen blir mer svag för tiden som går, så vill man bara hjälpa alla dessa människor där ute som lider av allt det, för mat är viktigare än man tror. Det är så viktigt att äta rätt, att man får i sig alla näringsämnen som man behöver för att allt i kroppen ska kunna fungera som det ska.

Många tjejer som just lider av anorexia säger att det inte var hennes eget fel utan att det var sjukdomen som valde henne. 





söndag 22 september 2013

Idrotsplanering

Vi har nu på den senaste tiden jobbat mycket med det teoretiska när det gäller friluftsliv. Vi har lärt oss hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras genom att kolla på filmer och själv söka upp fakta. Vi jobbade även med rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten och kanotvätt. Snart ska vi ut och orientera vilket också är en viktig del inom friluftsliv och utevistelser.

Jag tycker att vi har jobbat med allt inom ''Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik'' genom att gjort olika bollspel inomhus och även utomhus. Utomhus har vi även gjort saker som brännboll, beachvolleyboll och ut och springa eller vandra. Vi jobbade ett långt tag med danser och rörelser till musik, då lärde vi oss de olika grunderna för danser som vals, bugg, Jenka dans och andra folkdanser. Vi lärde oss hur man räknade takter inom dans och var/när det används.

Imon förmågorna ''Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan'' har vi jobbat mest med kondition eftersom det är det lättaste och en av standard sakerna. Kondition jobbar vi med nästan hela tiden genom att ständigt röra på oss och vi har en valmöjlighet att gå ut och springa eller vandra om man inte vill vara med på lektionen. Under några veckor jobbade vi en hel del med styrketräningen på olika sätt. Vi hade grupparbeten och olika stationer där man tränade olika kroppdelar och förmågor. Då arbetade vi med allt ifrån hantlar till vår engen kroppsvikt som tyngd.

Nu när vi ska vara med och planera lektionerna skulle jag gärna vilja vara med i ''motorik-redskap''

söndag 1 september 2013

Fjällvandring

När du ger dig ut i skogen finns det en del saker du bör tänka på, här är en sammanfattning av allt du bör veta om hur du packar rätt, klär dig rätt och eldar rätt. 

Packa rätt:
Det fina med vandring är att man inte behöver vara extremt vältränad eller öva in någon teknik för att ta sig ut till fots. Innan du ger dig ut i naturen för att vandra bör du tänka ut om du ska vandra korta eller långa sträckor. Även om du bara ska vandra korta sträckor så finns det en del saker som är viktiga att ha med sig. Däremot om du ska vandra längre sträckor och övernatta bör du ha med dig lite mer. Det är viktigt att du packar rätt så det blir så smidigt som möjligt att ha alla grejer tillgängliga och lätt åtkomna. 

Man kan börja med att se till att så man har en bra och hel ryggsäck som inte skaver. Om du ska på en övernattningsvandring så är det bra att ha med sig en sovsäck, liggunderlag eller ett tält. Det beror på var och hur du tänker spendera natten. Man kan även välja att sova i ett vindskydd som redan är uppbyggt eller bygga ett eget med hjälp av naturen och en presenning. Fördelen med att övernatta i ett tält är att det är väldigt praktiskt och anpassat för alla behov. Tillexempel om det blir varmt på nätterna i tältet så är det flesta köpe-tälten väldigt praktiska. Det är anpassade så att när du öppnar och vädrar finns det ett myggnät fast i tältet så du inte får in insekter eller djur i tältet. På så sett kan du vädra och få frisk luft in.

Ett smart sätt att förvara ditt underlag i ryggsäcken är att du rullar det och har det stående i ryggsäcken, på så sätt tar det minst plats och skyddar sakerna i din ryggsäck. Längst ner är det bra att placera sakerna du behöver för att övernatta, tillexempel en sovsäck och dina sovkläder. I mitten på ryggsäcken är det smart att placera en packpåse, där i kan du ha dina kläder så dom blir skyddade ifall någonting skulle läcka i ryggsäcken. Tältet kan du även lägga i mitten för att ta upp så lite plats som möjligt. När du packar din mat så är ett tips att packa om maten till små förpackningar med rätt mängd istället för att ta med dig stora onödiga packet som bara tar upp plats. Bra mat att ha äta under en fjällvandring är soppa, det håller dig både varm, är lättlagat och är mättande. Längst upp i ryggsäcken är det praktiskt att placera de sakerna du kommer ha mest användning av. Det kan vara en vindjacka, ditt kök och regnkappan till ryggsäcken. 

Du kan även använda sidorna på din ryggsäck för att placera tältpinnar och tältstänger. I topplocket på ryggsäcken kan du placera andra viktiga saker som du behöver lättillgängliga. Det är viktigt att tänka praktiskt när du packar. Om tillexempel om du skadar dig behöver komma åt förstahjälpen-kittet så är det mycket smidigare om det är placerad högt upp än om den ligger i mitten av ryggsäcken. Jag tycker att ett förstahjälpen-kitt är en av det viktigaste sakerna att ha med sig ut på en fjällvandring. 
Andra sker som är bra att ha lättillgängliga är tändstickor, kniv, ståltråd, verktyg och bestick. På ryggsäckens sidofack kan du placera tillexempel dricka flaska eller någon varmdryck för snabbt och smidigt få upp den när du behöver. Det är viktigt att dricka mycket när du är ute och vandrar, speciellt om det är varmt eller du går långa sträckor. På sidofacken är det även bra om du har dina extra kläder med dig, det vill säga din varna jacka, vantar och mössa eller andra kläder som håller din kropp varm och skyddad. 

Undvika sköldskador:
Det är viktigt att välja rätt kläder när man ska ut på fjällvandring. Kläderna måste vara praktiska de vill säga att de är fukttransporterande, isolerande, vind- och vattentäta material. Materialet spelar nämligen en viktig roll i att skydda dig mot vind, kyla och väta

När man ska ut på fjällvandring så ska man klä sig i lager. Då man klär sig i flera lager samlas värmande luftlager mellan varje plagg vilket gör det lättare att reglera värmen genom att öppna upp och stänga igen, eller ta på och ta av plagg. Närmast kroppen ska man ha kläder som sitter relativt tight och är fukttransporterande för att hålla huden torr och varm. Bomull suger åt sig fukt och torkar dåligt. Ull fungerar väldigt bra eftersom det värmer även om det är blött, men fleece eller andra syntetiska material går också bra. Ett syntetiskt material torkar fort men värmer inte när det blivit blött. Våra kläder isolerar och håller värme kvar, men för att inte denna värme ska blåsa bort är det oerhört viktigt att stoppa vinden med det yttersta plagget på kroppen. Detta jobb görs av ett vindtätt material. Det yttersta lagret ska stå emot vädrets makter, ett vatten- och vindavvisande lager som samtidigt ska släppa igenom fukt från kroppen. 

Man ska inte glömma händer, fötter och huvud. Struntar man i mössan så fungerar huvudet som en skorsten och en stor del av kroppsvärmen förloras. För att skydda huvud och inre viktiga organ när kroppen blir kall, så skickar kroppen mindre blod till fötter, armar och ben. Alltså om du fryser om fötterna så ta på dig en mössa.
Att ha bra strumpor är bland det viktigaste som finns för den som långvandrar. Strumporna ska transportera bort svetten från fötterna för att undvika skavsår. Testa strumporna i vandringskängor innan vandringen.

Elda i naturen:
Om du vill elda i naturen så finns det en dela saker du behöver tänka på. För det första måste du bestämma vad elden ska ha för syfte, det kan vara tillexempel hålla dig varm eller att laga mat på. Det är viktigt att välja en plats för elden där det inte är risk att den sprider sig eller skadar mark och vegetation. Grus eller sandig mark är lämpligt underlag. Mossa, torvmark eller jordig skogsmark är mindre bra. Där finns inte bara risk för att elden lätt kan sprida sig. Den kan också ligga och pyra nere i marken för att senare flamma upp.
Elda inte direkt på berghällar eller större stenblock. De spricker sönder och får sår som aldrig läker.
Du får ta nedfallna kottar och löst liggande pinnar och grenar på marken som ved till elden. Men det är inte tillåtet att hugga eller såga ner träd eller buskar, eller att ta ris, grenar eller näver från levande träd. Det är heller inte tillåtet att använda vindfällen som ved.

Om det finns skäl för stor brandrisk kan det bli eldningsförbud. Exempelvis vid torrt väder. Det är länsstyrelsen eller kommunens räddningstjänst som utfärdar eldningsförbud. Då är all öppen eld förbjuden, även eldning i iordninggjorda eldstäder.
Dessa sakerna är viktiga att känna till för att inte skada miljön eller varandra. 

Länkar:

onsdag 10 oktober 2012

Utvärdering kondition

När jag sprang gunnesbo-rundan första gången så fick jag tiden 21:25 vilket inte var en så jätte bra tid. Jag kände att det var jobbigt och jag fick håll. Mitt mål till nästa gång vi skulle springa var att komma ner till 19 minuter. Jag skulle klara det genom att springa lite till, att inte ge upp och börja gå. 

När när det var dags att springa igen så fick jag tiden 17:44. Vilket var bättre än vad jag hade hoppas på. När jag nu sprang så tyckte jag inte att det va lika jobbigt och jag gick nästan inget. Jag kom lite vilse så jag tror jag sprang för långt. Men ändå så fick jag en snabbare tid. Jag hade även musik denna gången vilket gjorde att jag kände mig lite mer peppad och tiden gick snabbare fram. 

Varför har då min kondition förbättrats? 
Jo jag tror det har med att jag har börjat träna lite mera. Fast under dessa fyra veckorna så har jag inte haft tid att träna så mycket. Vi har haft väldigt mycket prov och det tar nästan hela min fritid. Men de gångerna jag har tränat så känner jag att det går bättre. Jag orkar mer och det känns bra. T.ex. När vi har som uppvärmning att springa som uppvärmning på gympa lektionerna. Då ska vi ju springa ca 3 minuter i streck. Jag tycker det har blivit lättare och lättare. I början på terminen så tyckte jag det har varit jobbigt och jag inte orkade springa hela. Men nu tycker jag det är jätte lätt och jag skulle kunna springa 6 minuter i streck. Jag märker också att det går bättre på lektionerna. Varför jag orkar mer är nog för jag peppar mig själv till att göra mer, att inte ge upp. Jag orkar mer helt enkelt.

Träningsdagbok:
Jag tycker att det är bra att vi har haft som uppgift att skriva träningsdagböcker. Då får man mer koll på hur mycket/lite man egentligen tränar. Jag har inte hunnit träna så många gånger eftersom jag har haft så mycket annat att göra. Men genom att jag har läst mina träningsdagböcker så har jag insett att jag ska börja träna mer. Men jag går inte på någon speciell aktivitet som t.ex Fotboll eller Handboll. SÅ jag har ingen speciella dagar jag måste träna. Jag är medlem på Friskis och Svettis så jag får välja själv när och vad jag vill träna. Men när jag är fokuserad så brukar jag träna 2 gånger i veckan. Jag har märkt väldigt mycket på den senaste tiden att jag har börjat få väldigt mycket träningsverk. Jag tror det är därför att jag har börjat anstränga mig mer när jag tränar. När man får träningsverk så tycker jag det bra, det visar på att man faktiskt har gjort något bra.

Om jag ska sammanfatta hela arbetsområdet ''Kondition'' som vi nu har jobbat med under 4 veckor: 
Jag tycker Orienteringen gick väldigt bra, jag mycket stolt över mig själv. Jag tror det gick bättre eftersom jag har skärpt till mig. Nu är jag mer fokuserad och mer peppad till att klara saker. Det gick nog även bättre eftersom min kondition har okats, nu orkade jag ju springa mer och då fick jag en snabbare tid. Jag tycker att jag är mer aktiv på lektionerna och gör mitt bästa. Jag är aktiv och peppar mitt lag. Jag tycker att jag mest har förbättrat min kondition, eftersom vi har haft väldigt många konditions-krävande övningar/spel. Men jag känner att jag även har förbättrat min återhämtning. Jag tycker nu det är mycket lättare att återhämta mig efter en övning.Jag vet inte riktigt vad som har gått dåligt, jag tycker faktisk att det bara går bättre och bättre. Men det jag tycker är intressant är nog att jag känner att dessa fyra veckorna verkligen har förbättrat min kondition. Innan så hade jag väldigt dålig kondition och knappt orkade springa 3 minuter. Det går helt enkelt bättre. 



söndag 7 oktober 2012

Träningsdagbok 7/10

Idag testade jag på ett pass som heter ''Intervall/flex''. Det är ett tufft pass som kombinerar  kondition, styrka och rörlighet

Under första hälften av passet tränar man sin kondition och styrka i ett tufft intervallupplägg. Under andra hälften tränar du din rörlighet.
Intervalldelen har högintensiv karaktär och växlar hela tiden mellan övningar för styrka och kondition. I flexdelen tränar du din funktionella rörlighet i ett dynamiskt och din rörlighet. De muskler du tröttat ut i intervallavsnittet sträcks ut och blir rörliga, smidiga och avslappnade. I flexdelen är man barfota för att kunna sträcka ut ordentligt för att kunna ha full kontroll och kontakt med underlaget.
I detta passet tränar man många av kroppens muskler i olika övningar i tact till musiken. Det är ett väldigt jobbigt pass efter som det är ett intensivt pass. Eftersom man är en stor grupp så blir man peppad och orkar göra mer.

torsdag 20 september 2012

Träningsdagbok 17/9 + 18/9

Måndag: Indoor Walking 17/9
I måndags gick jag på ett pass som heter ''Indoor walking'' vilket är ett konditionspass. Indoor walking är när man står och trampar på Cross Trainer. Det är gruppträning och man trampar i takt till musik. Passet består av olika 15 minuters block, ett uppvärmning, ett styrka/kondition, ett jobbigare kondition och till sist nervarvning/stretching. Passet är 60 minuter långt. Det är ett väldigt jobbigt pass eftersom man hela tiden trampar, man stannar aldrig. Det ända man gör är att öka och sänka motståndet. Man tränar väldigt mycket benmuskler. man tränar mest lår, rumpa och kondition. 

Tisdag: Step 18/9
I tisdags gick jag på et pass som heter Step. Stepp är när man tränar på en ''bräda'' som man trampar upp och ner på i olika steg kombinationer. Detta passet består också av block där man tränar in olika stegkombinationer till takt till musiken. I detta passet tränar man mest ben tillexempel lår, knän, vader. Även rumpa. Detta är även ett konditions pass vilket är bar för hjärtat. På detta passet tränar man även hjärnan eftersom det är olika stegkombinationer man ska komma ihåg. 

På båda passen tränar bålsstabilitet, vilket betyder att man har en bra hållning under passet. Då får man bättre hållning och minder problem med ryggen. Jag tycker att båda dessa passen är väldigt roliga, dels för att dom är jobbiga så det blir utmaning. Men det absolut bästa känslan är när man är färdig.

måndag 10 september 2012

Kondition

Vi fick som uppgift att springa gunnesborundan på snabbaste tid och sedan efter 4 veckor skulle springa samma runda och se om vårt resultat hade förbättras.

Jag fick tiden 21.25 vilket inte var en så bra tid. Men jag la alldeles för mycket kraft på starten och det ledde till att jag fick håll och inte orkade springa mer. Men om jag hade valt att ta det lite lungnare vid starten så hade jag haft mer kraft och årk till slutet.
Jag tyckte det var jobbigt att springa eftersom dels för att jag inte hittade så jag var tvungen att stana till och kolla så jag var rätt. Men det var även jobbigt för jag hade precis ätit en stor portion lunch innan och hann inte smälta maten.

Detta ledde till att jag inte orkade springa med och i stort sett gav upp den sista biten.

Mitt mål till arbetets slut ska vara att försöka få ner min tid till 19 minuter, jag kan klara detta genom att inte sluta springa och alltid försöka lite till. Jag ska även testa att ha musik nästa gång för jag jobbar oftast bättre med musik, man känner sig peppad tycker jag.