NO FRÅGOR!

                 Se frågorna på s.86-94 på Gleerupslms.se                                         

1. De mest kända är grafit, diamant, fullerener och nanorör. Vilken av formerna kolet befinner sig i beror på hur kolatomerna sitter ihop.
2. I stiften på blyertspennor finns grafit
3. Strukturen och starka bindningar mellan kolatomerna gör diamant till naturens hårdaste ämne.
4. Organisk kemi
5. En kolatom kan binda sig till fyra andra atomer samtidigt.
6. Växterna får kolatomer från luftens koldioxid
7. Människor och djur får kol genom att äta växter eller djur
8. Även bensin, plast och asfalt innehåller kol. De har framställts urråolja. Råoljans kolatomer kommer i sin tur från växter och djur som levde för miljontals år sedan.
9. Torrdestillation används också för att framställa kol ur t.ex. socker och slakteriavfall. Detta kol brukar kallas för tekniskt kol.
10. T.ex. socker och slakteriavfall
11. Aktivt kol kan rena luft. En del köksfläktar och gasmasker har filter som innehåller aktivt kol. Matos och många giftiga ämnen fastnar på kolpartiklarna.
12. Aktivt kol kan rena luft. En del köksfläktar och gasmasker har filter som innehåller aktivt kol. Matos och många giftiga ämnen fastnar på kolpartiklarna.
                                                                                                                                                              

1. Kolväten är ämnen som bara består av kol- och väteatomer
2. CH4
3. Gasform er är: Metan, Etan, Propan och Butan
4. Två ämnen som innehåller flytande kolväten: Fotogen, bensin
5. Innehåller fasta kolväten: Vaselin, Paraffin, Asfalt
                                                                                                                                                             

1. Kol, olja och naturgas är de mest använda fossila bränslena.
2. Ungefär 80 % av den energi världen använder kommer från förbränning av fossila bränslen.
3. Stenkol och brunkol är inga rena former av kol då de till stor del består av kolväten.
4. Stenkol upphettas utan tillgång till luft (torrdestilleras). Stenkolen avger då tjära och gaser (jämför med torrdestillation av trä).
5. Koks används vid framställning av järn och stål.
   Bränslet kol används framför allt till uppvärmning och elproduktion.
6. Torv räknas inte som en sorts kol. Torven är dock på väg att bli till brunkol och sedan till stenkol.
7. Torv bildas i miljöer där det inte finns syre. Växtdelarna bryts då inte ned till koldioxid och vatten. Torv finns i våtmarker som mossar och kärr. Det finns mycket torv i Sverige.
                                                                                                                                                              

1. Råolja anses ha bildats av små växter och djur som levde i havet. De döda växterna och djuren täcktes över med lera. I den syrefria miljön kunde de inte brytas ned. Istället omvandlades de långsamt till den blandning av kolväten som kallas råolja.
2. Det är en blandning av många olika kolväten. Kol står för drygt 80 % av råoljans vikt.
3. En blandning av propan och butan kallas gasol. I gastuber är gasol flytande på grund av trycket.
4. Bensin, Tjockolja och Diselolja
5. Istället för bränsle kan oljor användas till smörjning. Motoroljan i bilar är ett exempel på detta.
6. De största kolvätena används för att tillverka bennsin.
7. Med hjälp av upphettning och kemikalier slås de större molekylerna sönder. Då bildas kolväten med 5–10 kolatomer som kan ingå i bensin. Metoden kallas krackning.
8. Bilavgaser.
9. En katalysator stoppar dock inte koldioxid.
10. Av olja tillverkas plaster, lösningsmedel, färger, hushållskemikalier, läkemedel och många andra ämnen.