Labb. Ljudets hastighet

Syfte: Ljudets utbredning i luft.

Labbkompis: Hedda

Material:
Rör
Stativ
Plastcylinder med vatten
Stämgaffel
Numbers

Utförande: Vi satte ihop allt (se bild 1). Sedan slog vi med en stämgaffel först i bänken för att få en vibration och sedan höll vi den över röret.
Vår uppgift var att försöka hitta det läge där tonen hörs som starkast. För att hitta det var vi tvungna att höja och sänka röret. Efter vi hade hittat resonansläge 1 så skulle vi föröka hitta resonans läge 2.

Bild 1. Så här såg det ut när vi hade satt ihop alla delarna.

Resultat: Vi fick resultatet: 0,194x40x440=341,44m/s vilket är ett väldigt bra resultat och eftersom det bästa resultatet man kunde ha var 340m/s (ljudets hastighet genom luft). Det kan bero på att vi mätte väldigt noga och inte stressade. Men det var mycket svårare att hitta resonansläge 2. Men till slut hittade vi det. Snittvärdet i klassen blev 339,97m/s.

Så här såg våra resultat ut. 

Slutsats: Ljud skapas genom vibrationer. Vibrationerna mäts i svängningar/sekund och det är samma som Hertz. När vi satte fart på stämgaffeln och den kom i vibration så höll vi den över luftrörets kant. Då åker ljudvågorna ner i luftröret men när det kommer till vattenytan så reflekteras en bit av våglängden uppåt. Sen när den luften som åker upp möter den luften som är på väg ner, när dom två åker i exakt samma takt så förstärks dom och bildar en ton. Det var den som vi skulle försöka hitta. Vi uppfattar svängningar mellan 20-20000 Hz. Ljudets hastighet genom luft är 340m/s och i vatten är det 1500m/s.

Felkälla: Det var super viktigt att man mätte väldigt noggrant. För annars fick man fram fel resultat. Desto fler försök man gjorde, desto bättre resultat fick man fram.

Ljud

Klicka på DEN HÄR länken för att se min och Marias ljudfilm!

Minilabb

Vi mätte vår utandnings luft i en spirometer.

Vår utandningsvolym i vila var 144ml.

Sedan skulle vi se hur mycket luft vi kunde blåsa ut efter en maximal inandning. 

Jag fick resultatet: 2225ml.

Labrapport om muskler

Topp 3 labbraporter

1. Disektion av koöga:
Jag blev mest nöjd med denna labbraporten eftersom det var den största och jobbigaste att göra. Jag hade med många bilder och skrev utförligt. Mina bilder blev tydliga. Jag fick även mycket bra kritik av Olle.

2. Att koka H2O:
Jag valde att ha med denna labbraporten efter som jag dels fick till en bra slutsats och dels för att jag hade med tydliga bilder och diagram. Jag använde också bara ''Kemiska formler''


3. Färger:
Detta var den labbraporten jag skrev mest på. Jag förklarade allt väldigt tydligt och hade med väldigt många bilder så man kunde se resultaten tydligt. Jag fick även till en bra slutsats.

Jag tycker jag blir bättre och bättre på att skriva labbraporter och jag ska fortsätta på det sättet jag gör. Inför 8:an ska jag tänka på att börja göra mina labbraporter  lite tidigare så att det inte blir så stressigt dagen innan. Jag ska även försöka lägga mer tid på mina slutsatser och försöka ställa mig frågan ''Varför blev det såhär?'' Jag tycker det är bra att vi har fått lära oss att skriva ordentliga raporter.

Labbraport

Syfte: Hitta likheter och skillnader mellan tjejer och killsr längdmässigt 

Material:

Måttband

Tumstock

Numbers

Utförande: Vi jobbade två och två. Sedan tog vi ett måttband och mätte  dom olika kroppsdelar (Se bild 1). Efterhand skrev vi in det i Numbers. Sedan gjorde vi ett diagram som visade ’‘Medel tjejen och killen’’. 

Resultat: Se bilder:

Bild 1.  Allas värden

Bild 2. Medel tjejen och killen

Slutsats: Tjejer växer snabbare men sedan kommer killarna ifatt oss när dom blir äldre. Fast på diagrammet så kan man se att vi är ganska lika längd mässigt. Speciellt runt höfterna, näsa och pekfingret.


Felkällor: Det var vissa som skrev in sina mått på fel ställe.

Labbraport: Puls och andning

Syfte: att undersöka pulsen och andningen efter man är andfådd

Material: 

• Trappa
• Person
• Tidtagarur
• Numbers
  

Utförande: Vi blev uppdelade i grupper så jag jobbade med Hedda. Det första vi gjorde var att mäta våran vilopuls i tio minuter och sedan multiplicerade vi den med  och sedan var det dags att börja springa. Vi skulle springa i 3 minuter upp och ner för trappor och efter varje minut skulle vi mäta vår puls och se vad den var. Efter vi hade sprungit upp och ner för trapporna i 3 minuter så fortsatte vi att mäta pulsen efter varje minut för att se hur många minuter det tog för oss att komma ner i vår vilopuls. Efter varje minut som gick skrev vi ner resultat i Nubers. Sedan gjorde vi samma sak fast efter varje minut vi hade sprungit i trapporna skulle vi mäta vår andningsfrekvens. Så vi började först med att mäta vår normala andningsfrekvens och sedan började vi springa.

Resultat: Här kan man se några diagram som visar min och Heddas puls och andning.

Bild 2: Så här blev vårt resultat efter pulsen.

Bild 1: Så här blev vårt resultat över andningen.

Bild 3: Så här var medel snittet för pulsen i vår grupp.

Slutsats: Efter man har ansträngt kroppen som att t.ex springa så stiger pulsen och andningsfrekvensen. Man andas snabbare för man behöver få in mer syre. Syret ska transporteras ut till organ via blodet t.ex behöver musklerna mer syre för att kunna arbeta. Genom att pulsen då stiger får du automatiskt ut mer syre i kroppen. 

Felkällor: Vi visste inte att man skulle mäta andningen också samtidigt när man mätte pulsen så vi fick springa extra mycket.

Labbraport: Pinnens tyngdpunkt

Uppgift: Hitta en pinne och mäta dess tyngdpunkt genom att kapa pinnen på mitten.


Syfte: Att hitta pinnens tyngdpunkt och att skriva en bra labbraport med hjälp av numbers.

Material:

• Pinne 
• Såg 
• Kniv
• Våg
• Måttband
• Numbers (program)

Utförande: Vi började med att gå ut och hitta en pinne som vi sedan tog in i slöjdsalen och tog bort utstickande saker och skalade av den. Efter att pinnen var färdig tog vi in den i labbsalen. För att kunna hitta pinnens tyngdpunkt använde jag knivseggett på en vass kniv och försökte balansera pinnen på kniven. När jag kunde det så visste jag att jag hade hittat pinnens tyngdpunkt, så jag sågade av pinnen så det blev 2 delar. Sedan mätte och vägde jag de 2 delarna från den avsågade pinnen. Jag skrev upp resultaten på tavlan och sedan la jag in mitt och mina klasskompisars resultat i Numbers för att kunna jämföra.

Resultat: 

Bild 1.Såhär blev resultaten för de mindre värdena.

Bild 2. Såhär blev resultatet för de största värdena. 

Slutsats: Om man ska dela ett föremål på dess exakta mittpunkt så ska båda delarna ha ett exakt värde (vikten gånger längden) dvs att staplarna skall vara lika höga och lika jämna. Det gör att man kan avläsa pinnens vridmomentet. Mina två delar blev väldigt lika, det skiljde bara lite (Se bild 1).

Alla fick inte helt jämna spalter vilket kan bero på att man antingen varit slarvig eller att pinnen inte har varit rak. Desto noggrannare du var desto jämnare spalter fick du. På den första bilden kan man se de minsta värdena och på den andra bilden kan man se de största värdena. Det var lättare att dela upp de i två diagram, annars blev det svårare att se exakt hur höga spalterna var.

Felkällor: Eftersom mitt resultat säger att många inte är lika beror på att man har mätt korrekt.

Labbraport: Att koka H2O Rebecka Jönsson 7b

Syfte: att undersöka H2Os kokpunkt och även att skriva en bra labbraport

Material:

bägare

brännare

trefot

rutnät

termometer

200ml H2O

tidtagarur

provrör

tändsticka

skyddsutrustning

anteckningsmaterial

Utförande: Vi började med att hämta alla materialen för att bygga upp ställningen (Se bild 2), sen tog vi på oss skyddsutrustning som bestod av förkläde och glasögon. Sen satte vi ett rutnät över en trefot. Under trefoten satte vi en brännare. Vi mätte upp 200ml H2O med hjälp av ett provrör (Se bild 3), men provrören rymde bara 100ml så vi fick fylla det en gång till. Sedan hällde vi all H2O i en bägare och satte den över rutnätet. För att se hur temperaturen ändrades satte vi i en termometer i bägaren.Vi satte tillsist på brännaren och höll en tändsticka över så det skulle komma en låga. Efter det satte vi sedan på ett tidtagarur och efter varje minut som gick kollade vi termometern på vattnet. Vi fick i uppgift att mäta tills vi hade fått samma temperatur 3 gånger.

Resultat: Vattnet ändrade temperatur väldigt snabbt i början ca 5-7 grader i minuten, men sen mot slutet gick det lite långsammare ca 1-2 grader i minuten. Efter ungefär 17-20 min kokade vårt H2O och det höll samma temperatur (Se bild 1). Vid 60 grader började vattnet bubbla och vid 70-80 grader började vattnet ryka.
Se bilder:

Bild 1: Så här såg resultatet ut!

Bild 2: Här ser man vilka material som behövdes och hur ställningen såg ut. 

Bild 3: Vi använde provröret för att mäta upp exakt 200ml.

Slutsats: H20 består av massa vattenmolekyler och desto varmare H2O blir desto snabbare rör sig vattenmolekylerna och vid 100 grader kokar H20. H2O kan komma i 3 olika former (fast, flytande och gasform) H2O kan inte blir mer än 100 grader för det är dens kokpunkt. Vatten försvann eftersom det gick från flytande form till gasform.

Felkällor: Vår termometer krånglade lite så vi byta några gånger.

Saker jag har förbättrat med min labbraport

Klicka på länkarna nedan för att se skillnaden!

 Gammal labbraport

Förbättrad labbraport

5 tips till mig själv när jag skriver an Labbraport

Labbraport: buktiga och plana speglar -förbättring-

Rebecka Jönsson 7b

Syfte: Att se hur ljusstrålarna reflekteras mot en spegel

Material
Optisk bänk
Optisklampa
Spänningskub
Lins +10
Spalthållare
Skärm med 5 spalter
Bildskärm
Muffar ( 4st)
Linjal
Konvex och Konkav spegelmodell

Utförande: Vi satte ihop alla dessa materialen till en ställning, sedan la vi en konvex spegel på bildskärmen.  Vi tände därefter lampan och såg hur ljusstrålarna reflekterades mot den konvexa spegeln, sedan bytande vi till en konkav spegel och kollade vad som hände.

Resultat: När ljuset reflekterades i den konvexa spegeln åkte ljusstrålarna utåt åt olika håll (Se bild 1). Ljusstrålarna var tjocka och suddiga. I den konkava speglen reflekterades ljusstrålarna ihop/inåt och sedan möttes de i en brännpunkt, sedan studsade dom utåt (Se bild 2). Ljusstrålarna där var skarpa.

Bild 1. Så här såg det ut när ljusstrålarna reflekterades i en konvex spegel.

Bild 2. Så här såg det ut när ljusstrålarna reflekterades i en konkav spegel.

Slutsats: Om man riktar en lampa mot en konvex spegel reflekteras ljustrålarna utåt. Och när man riktar en lampa mot en konkav spegel så reflekteras ljuset och korsars i en brännpunkt och sedan studsar dom ut på olika håll.

Felkällor: Det var lite svårt att se ljusstrålarna för det var för ljust i rummet

Labbraport: Färger -Rebecka Jönsson 7b-

Syfte: Vi skulle ta reda på vad som händer med ljus som bryts i ett prisma

Material: 

Optisk bänk

Spänningskub 

Optiklampa

Lins (+10)

Prisma 

Prisma bord

Rött färgfilter

Blått färgfilter

Spalthållare

Muffar (4st)

Skärm med lodrät spalt

Spalthållare

En vägg eller en annan plan yta

Utförande: Vi började med att montera ihop allting enligt anvisningarna. (Se bild 1) Sedan satte vi på lampan och vred lite på prismat för att få så bra resultat som möjligt. Efter det kollade vi hur det vita ljuset bröts från lampan och mot prismat (Se bild 2). Efter vi hade kollat vad som hände och fotat satte vi fast ett rött färgfilter framför prismat och kollade vad som hände (Se bild 3) vi gjorde sedan samma sak med ett blått färgfilter (Se bild 4).


Vi kollade genom et Spectroskåp som var riktad mot en lampa och solen.

Resultat: När ljusstrålarna hade bryts genom prismat delade det upp sig i regnbågens färger rött, orange, gult, grönt, blått, indigo och violett (Se bild 2). När vi hade satt dit ett rött färgfilter syntes bara den röda delen av spekrat (Se bild 3), men när vi satte dit ett blått färgfilter syntes bara den blåa och gröna delen av spektret, man kunde även se lite rött. (Se bild 4).


När vi kollade i Spectroskåpet som var riktat mot solen så blev det ett Spectroband (Se bild 5) och när vi kollade i Spectroskåpet som var riktat mot en lampa så blev det ett linjespectrom. (Se bild 6)

Bild 1. Så här ser ställningen ut, man ser tyvärr inte elkuben. 

Bild 2. Så här blev resultatet. Rött bryts minst och Violett bryts mest.

Bild 3. Så här såg det ut när vi hade ett rött färgfilter.

Bild 4. Så här såg det ut när vi hade ett blått färgfilter, i verkligheten kunde man se att det fanns lite rött också.

Bild 5. Så här såg det ut när vi kollade genom ett Spectroskåpet som var riktat mot solen. Det blev ett Spectroband

Bild 6. Så här såg det ut när vi kollade genom ett Spectroskåp som var riktad mot en lampa. Det blev ett Linjespektrum.

Slutsats: Vitt ljus är en blandning av alla färger, så när vitt ljus träffat prismat så bryts det i alla dom 7 färgerna vilket kallas spektrum, fast dom bryts lite olika för att dom olika färgerna har olika våglängder. Rött har mest våglängder och violett minst. När ljuset har bryts igenom prismat bildas det ett ljusspektrum.

Sedan när vi satte dit ett rött färgfilter blev det bara rött för att det bara släpper in rött ljus och inga andra. Sedan när vi satte dit ett blått färgfilter såg vi bara blått och grönt, det är för att dom har nästan samma våglängder.

Felkällor: Vår lampa krånglade lite så vi var tvungna att byta den många gånger. Det var även svårt att få bra bilder i mörkret.

Bilderna är tagna av mig och spekroskop-bilderna är tagna av Nanjot Kaur

Labbraport: Dissekera ett ko-öga Rebecka Jönsson 7b

Syfte: Att undersöka hur ett öga ser ut inuti. 

Material:

Ko-öga

Skalpell

Sax

Bricka

Pincett

Handskar

Utförande: Vi började med att ta bort alla musklerna,senor, fett och andra saker som satt runt ögat med en sax. (Se bild 2) Det gjorde att vi kunde se synnerven tydligare. Sedan gjorde vi ett snitt med en skalpell som vi sedan klippte i så ögat delades i två delar, då kom det ut en svart vätska. Efter det vände vi ögat ut och in. Sedan tog vi ut glaskroppen där även linsen satt, så vi tog ut linsen och la den och glaskroppen på en ren bricka. (Se bild 1) Sedan om man vände ögats bakre del ut och in kunde man se att näthinnan satt där. Den var blå/grön och väldigt fin. Sedan klippte vi ut irisen som var väldigt seg och svår att få ut hel. Efter det var det bara hornhinnan kvar som vi tog ut, den var genomskinlig.

Resultat: Vi la alla delarna på en ren bricka: 

Bild 1: Här kan man se alla ögats delar.

Bild 2: Här kan man se synnerven, den sitter på ögats bakre del och är täckt av muskler, senor och fett som håller uppe ögat.

Slutsats: Alla dessa delarna behövs för att ett öga ska fungera.

Felkällor: Jag fick göra större delen av laborationen för min kompis gick ut och det var väldigt svårt att klippa ut alla delarna utan att förstöra dom.

-Bilderna är tagna av Karolina Ilic-

-Jämförelse mellan en Galileis kikare och en Keplers kikare-

Labbraport: Ljusets brytning, Rebecka Jönsson 7b

Syfte: Att få reda på hur ljuset bryts genom linsen

Material: 

Optik bänk

Elkub

Optiklampa

Glasskiva (halvskiva)

Skärm med en spalt

Muffar 

Lins

Spallthållare

Bildskärm

Utförande: Vi satte ihop alla dessa sakerna till en ställning. Sedan la vi en glasskiva som hade formen av en halvcirkel. Vi lät ljuset åka igenom glasbiten för att se hur ljuset bröts. Sedan vände vi glasbiten åt olika håll För att se hur ljuset bröts då.

Resultat: Det som hände var att strålarna bröts mot olika håll om glasbiten var vinklad. Men om infalls vinkeln är 90° (glasbiten inte är vinklad) så bryts inte ljusstrålen, utan bara går rakt igenom. När vi hade den konkava sidan mot ljuset så blev det en brännpunkt en bit från glasbiten men när vi sedan vände  konvexa sidan mot ljuset så åkte ljustrålarna ut på olika håll. Se bilder nedanför:

Infallsvinkeln är 90° så ljuset bryts inte

Slutsats: Ljuset bryts genom glasskivan beroende på att den kommer från ett mindre optiskt tätare ämne (från luft) till ett mer optiskt tätare ämne (till glas). Men ljuset bryts inte när det kommer från 90° (när glasbiten inte är vinklad utan ligger rakt mot ljuset)

Felkälla: Det var svårt att se ljusstrålarna för vi jobbade vid ett fönster och att vår lampa glappade lite.

Labbraport: buktiga och plana speglar

Rebecka Jönsson 7B 20/1-12

Syfte: Vi gjorde detta för att kunna se hur ljusstrålarna reflekteras hos olika speglar.

Material:

Optisk bänk

Optisklampa

Spänningskub

Lins +10

Spalthållare

Skärm med 5 spalter

Bildskärm

Muffar ( 4st)

Linjal

Konvex och Konkav spegelmodell

Utförande: Vi satte ihop alla dessa materialen, och sedan kollade vi genom de olika glasen hur ljustrålarna reflekterades. 

Resultat: Ljusstrålarna ändrades beroende på om det var en konvex eller en konkav spegel. Se bilder nedanför.

Bild 1: Konkav spegel

Bild 2: Konvex spegel

Slutsats: Om man riktar en lampa mot en konvex spegel reflekteras ljustrålarna utåt. Och när man riktar en lampa mot en konkav spegel så reflekteras ljuset och korsars i brännpunkten sedan åker dom ut åt olika håll. 

Bilder: Rebecka Jönsson

Labbraport: Separation genom att filtrering

syfte:  att se om man kan separera två ämnen som man har blandat genom att filtrera.

hypotes: Jag tror att florsockret löses upp i vattnet så det bara är kritan kvar

material: Bägare, E-kolv, Spatel, Tratt, Mortel med Pistill, Filtrerpapper, Florsocker, Krita

utförande: Vi började med att mala en bit krita till ett pulver sen blandade vi det med florsocker, hällde i vatten och filtrerade det genom en tratt så det bara blev sockervatten kvar. Jag jobbade med Karolina! 

resultat: det blev bara sockervatten kvar

slutsats: Man kan separera två blandade ämnen