Propagandafilm

Labbraport: Puls och andning

Syfte: att undersöka pulsen och andningen efter man är andfådd

Material: 

• Trappa
• Person
• Tidtagarur
• Numbers
  

Utförande: Vi blev uppdelade i grupper så jag jobbade med Hedda. Det första vi gjorde var att mäta våran vilopuls i tio minuter och sedan multiplicerade vi den med  och sedan var det dags att börja springa. Vi skulle springa i 3 minuter upp och ner för trappor och efter varje minut skulle vi mäta vår puls och se vad den var. Efter vi hade sprungit upp och ner för trapporna i 3 minuter så fortsatte vi att mäta pulsen efter varje minut för att se hur många minuter det tog för oss att komma ner i vår vilopuls. Efter varje minut som gick skrev vi ner resultat i Nubers. Sedan gjorde vi samma sak fast efter varje minut vi hade sprungit i trapporna skulle vi mäta vår andningsfrekvens. Så vi började först med att mäta vår normala andningsfrekvens och sedan började vi springa.

Resultat: Här kan man se några diagram som visar min och Heddas puls och andning.

Bild 2: Så här blev vårt resultat efter pulsen.

Bild 1: Så här blev vårt resultat över andningen.

Bild 3: Så här var medel snittet för pulsen i vår grupp.

Slutsats: Efter man har ansträngt kroppen som att t.ex springa så stiger pulsen och andningsfrekvensen. Man andas snabbare för man behöver få in mer syre. Syret ska transporteras ut till organ via blodet t.ex behöver musklerna mer syre för att kunna arbeta. Genom att pulsen då stiger får du automatiskt ut mer syre i kroppen. 

Felkällor: Vi visste inte att man skulle mäta andningen också samtidigt när man mätte pulsen så vi fick springa extra mycket.

Blodet, hjärtat och lungorna -Hypotes-

Hjärtat är uppdelat i fyra delar: två kammare och två förmakare

Blodet kommer från kroppen till hjärtat och sedan pumpas blodet ut till lungorna. I lungorna surastes blode och sen åker det tillbaka in i hjärtat igen som sedan pumpar ut syrerikt blod till kroppen via den stora pulsådern. Detta går om och om igen. Ungefär 60 slag per min.

Hjärtat är en muskel som du inte kan styra med viljan som t.ex. biceps så man kan inte själv inte styra muskelsammandragningen. Hjärtat är ungefär i samma storlek som din knutna hand. Den Ligger lite riktad åt vänster.

Lungornas stora uppgift är att ta upp syre från luften vi andas in och andas ut koldioxid. Syre är livsviktigt för våra celler i kroppen, utan syre skadas organ. Vid varje andetag man tar kommer det ca en halv liter luft in i lungorna. Om man behöver mer syre om man t.ex. springer så andas man automatiskt snabbare för då får man in mer syre. 

Labbraport: Pinnens tyngdpunkt

Uppgift: Hitta en pinne och mäta dess tyngdpunkt genom att kapa pinnen på mitten.


Syfte: Att hitta pinnens tyngdpunkt och att skriva en bra labbraport med hjälp av numbers.

Material:

• Pinne 
• Såg 
• Kniv
• Våg
• Måttband
• Numbers (program)

Utförande: Vi började med att gå ut och hitta en pinne som vi sedan tog in i slöjdsalen och tog bort utstickande saker och skalade av den. Efter att pinnen var färdig tog vi in den i labbsalen. För att kunna hitta pinnens tyngdpunkt använde jag knivseggett på en vass kniv och försökte balansera pinnen på kniven. När jag kunde det så visste jag att jag hade hittat pinnens tyngdpunkt, så jag sågade av pinnen så det blev 2 delar. Sedan mätte och vägde jag de 2 delarna från den avsågade pinnen. Jag skrev upp resultaten på tavlan och sedan la jag in mitt och mina klasskompisars resultat i Numbers för att kunna jämföra.

Resultat: 

Bild 1.Såhär blev resultaten för de mindre värdena.

Bild 2. Såhär blev resultatet för de största värdena. 

Slutsats: Om man ska dela ett föremål på dess exakta mittpunkt så ska båda delarna ha ett exakt värde (vikten gånger längden) dvs att staplarna skall vara lika höga och lika jämna. Det gör att man kan avläsa pinnens vridmomentet. Mina två delar blev väldigt lika, det skiljde bara lite (Se bild 1).

Alla fick inte helt jämna spalter vilket kan bero på att man antingen varit slarvig eller att pinnen inte har varit rak. Desto noggrannare du var desto jämnare spalter fick du. På den första bilden kan man se de minsta värdena och på den andra bilden kan man se de största värdena. Det var lättare att dela upp de i två diagram, annars blev det svårare att se exakt hur höga spalterna var.

Felkällor: Eftersom mitt resultat säger att många inte är lika beror på att man har mätt korrekt.

Spare time

Labbraport: Att koka H2O Rebecka Jönsson 7b

Syfte: att undersöka H2Os kokpunkt och även att skriva en bra labbraport

Material:

bägare

brännare

trefot

rutnät

termometer

200ml H2O

tidtagarur

provrör

tändsticka

skyddsutrustning

anteckningsmaterial

Utförande: Vi började med att hämta alla materialen för att bygga upp ställningen (Se bild 2), sen tog vi på oss skyddsutrustning som bestod av förkläde och glasögon. Sen satte vi ett rutnät över en trefot. Under trefoten satte vi en brännare. Vi mätte upp 200ml H2O med hjälp av ett provrör (Se bild 3), men provrören rymde bara 100ml så vi fick fylla det en gång till. Sedan hällde vi all H2O i en bägare och satte den över rutnätet. För att se hur temperaturen ändrades satte vi i en termometer i bägaren.Vi satte tillsist på brännaren och höll en tändsticka över så det skulle komma en låga. Efter det satte vi sedan på ett tidtagarur och efter varje minut som gick kollade vi termometern på vattnet. Vi fick i uppgift att mäta tills vi hade fått samma temperatur 3 gånger.

Resultat: Vattnet ändrade temperatur väldigt snabbt i början ca 5-7 grader i minuten, men sen mot slutet gick det lite långsammare ca 1-2 grader i minuten. Efter ungefär 17-20 min kokade vårt H2O och det höll samma temperatur (Se bild 1). Vid 60 grader började vattnet bubbla och vid 70-80 grader började vattnet ryka.
Se bilder:

Bild 1: Så här såg resultatet ut!

Bild 2: Här ser man vilka material som behövdes och hur ställningen såg ut. 

Bild 3: Vi använde provröret för att mäta upp exakt 200ml.

Slutsats: H20 består av massa vattenmolekyler och desto varmare H2O blir desto snabbare rör sig vattenmolekylerna och vid 100 grader kokar H20. H2O kan komma i 3 olika former (fast, flytande och gasform) H2O kan inte blir mer än 100 grader för det är dens kokpunkt. Vatten försvann eftersom det gick från flytande form till gasform.

Felkällor: Vår termometer krånglade lite så vi byta några gånger.

Reflection över Optik-området